lördag 7 november 2015

Elin Franzén – Det är som musik [zeon light 044]



Att upptäcka nya källor för artister och konstnärer måste ses som en betydande förmån. I mitt fall så har jag upptäck Zeon Light. De ger ut kassetter med väldigt skiftande musik och ljudkonst. Jag har skrivit om dem förut. Men nu måste jag skriva lite mer ingående om  ”Det är som musik” av Elin Franzén.

Jag stoppar kassetten i spelaren och trycker på ►
Det hörs barnröster, sågklingor, fötter mot fotbollar, folksamlingar, bilar och… Ja, listan kan göras lång. Men det är inte det som är meningen, att kunna göra en förteckning med alla ljudkällorna. Det är blandningen av den aningslösa och den inrotade igenkänningen som gör detta verk så oemotståndligt. Det är föreningen av få medvetna musikaliska toner och de fältinspelningar/field recordings som påvisar den omedvetna och självverkande musikaliteten i våra vardagliga ljud. Det är just den som hänför, medrycker och går balansgång i tankarna. Ljud från olika länder och kulturer sammanflätas och särskiljs. Vi kan förstå vad som händer utan att se, vi kan tolka utan gemensamma yttre språk, vi kan känna för vi är av samma natur. Inspelningarna är gjorda i Arvidsjaur i norra Sverige samt i Marocko. Den märkbara skillnaden med att jämföra de två olika platserna som ljud, är att tystnaden på något sätt blir hörbar.

Jag kommer att tänka på när jag befinner mig i stora folksamlingar, på gator och torg, i skolor, stora köpcentra eller liknande, så kan sammelsuriet av alla ljud göra mig väldigt stressad. Men när det som i detta fall endast avbildas som ljud, jämte att jag befinner mig på säkert avstånd från verkligheten, då kan jag sjunka in i ljuden, känna en jämvikt och en vila. Jag kan betrakta utan att vara mitt ibland alltet. Det är dokumentärt och nästan som musik. Det är näring åt kultur!

Ännu en gång trycker jag igång Elin Franzéns ljudverk och tänker på det nästan magiska att kunna ta ljuden från deras ursprung, deras sammanhang och förflytta dem tusentals kilometer till våra privata rum, så att vi icke-resenärer kan fyllas av kunskap och omfång för våra tankar. 

Text: Jonas Persson 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar