tisdag 10 februari 2015

Var ligger solidariteten gömd någonstans?





Låt inte solidaritetens värmerör hamna i en skrothög!
Bild: Jonas Persson



Var ligger solidariteten gömd någonstans? Är det någon som har sett den på sistone? Är det dags att börja göra eftersökningar på allvar? Ringa till polisen och anmäla den försvunnen?
Man kan skoja och tycka att ”ja ja… det är väl inte så farligt”
Men jag blir sorgsen och ledsen, arg och missmodig när jag läser och hör om alla som har mycket men måste ha mer. Om de som gör illa andra med mening. Om de som tycker det är förlegat att kämpa för rättvisa.

Vi vet att våra barn i skolan ska lära sig att känna ”solidaritet med de svaga och utsatta”[1]. Men hur ska det göras om den är borttappad? När vi inte på allvar kan gestalta solidariteten utanför skolan blir det hart när omöjligt. Eller, kan det vara så att den finns här i vår närhet i alla fall? Vi kanske bara har förlagt den, på ett sådant där bra ställe så att vi inte ska glömma bort den.
Jag tror att vi VILL hjälpa varandra. Vi vill göra det bra för många. Men det är inte ett prioriterat ämne i vårt samhälle just nu. Det är mer av hur jaget ska styrkas, hur jaget ska få högre lön, hur jaget ska påvisa hur bra det är. Det är jag istället för vi. Vi måste tänka tvärtom för att jaget ska må bra. När vi mår bra kan jag må bra. När vi hjälps åt kommer jag i första ledet.

Men hur ska vi göra då? Det är ju inte så lätt alla gånger. Nej det är inte lätt.
Fast, kan det vara så att det är det lättaste som finns? Jag tror att man måste se det lilla till att börja med. Att vi gör aktiva val. Att jag ger en tanke, av mitt eget medel, eller ett gott ord istället för att bokstavligt och bildligt kliva över de personer som sitter på våra gemensamma gator och torg och i våra grannhus. Det må vara tiggare eller alkisar. Det må vara det borttappade barnet eller pensionären. Det må vara min arbetskollega eller grannen. Det må vara att hälsa och bli hälsad på. Små steg gör stora avtryck om vi är många. Gå bredvid och tillsammans. Låt xenofobin[2] begravas och se xenofilin[3] resa sig och bli vår tids Lasarus.
Vi måste åter klättra upp på kärlekens och saligprisningarnas berg! 


Text: Jonas Persson




[1] Enl. läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr 11]
[2] Rädsla för främlingar
[3] Främlingsvänskap, människokärlek

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar