söndag 13 juli 2014

Näring åt kultur - om ordet nåd


Vad är nåd?
En gåva, en befrielse, en förlåtelse? Ja, allt det och mycket därtill. Kan och måste jag veta? Nja… Jag vet inte om jag måste veta.
Men, det kan vara så att i mina funderingar så kommer jag framåt, eller vidare, som människa. Mitt jag behöver näring. Som Henrik Venant i rockgruppen TT-Reuter sjöng: ”Näring åt natur”, så tror jag vi behöver näring åt kultur! Vi behöver fundera och samtala med varandra.
Jag vill tro att nåd är kärlek, ödmjukhet, förlåtelse, givmildhet, försoning och en riktning. Det är ett sammanfattande ord. Det är ett av de väsentligaste orden och den viktigaste egenskapen som vi har i och omkring oss. Kanske till och med en stor del av grunden för all existens? Kan det vara så att nåd är själva kärnan i och till existensen? Förutom nåden som varat (att finnas till), kan vi förlåta varandra, benåda och bli benådade, samt slippa straff för något vi har orsakat.
 ”…[jag]tror inte nåd är detsamma som förlåtelse.
Jag tänker att förlåtelse även gör att man "glömmer" det man förlåter, medan nåd inte nödvändigtvis handlar om att glömma orsaken.” [Torbjörn Weinesjö]
Nej, vi får inte glömma.
Vi måste ta emot det som nåden har befriat ifrån oss och använda det på bästa sätt.
Vidare måste vi ta emot, på bästa sätt, det som nåden har gett oss och använda det på bästa sätt. På det sätt som är bäst för mig.
Kan nåden vara en kollektiv gåva till individen?
Oavsett om det är jordisk eller gudomlig nåd?
 ”Nåd är resultatet av Guds kärlek till oss människor. Effekten som i sin tur kan förlåta och hjälpa oss att göra detsamma. Nåden är gränslös. Och kan därför inbegripa ALLA... utan undantag.” [Olov Andersson]

 ”… nåd är dels en slags tillåtelse i att få finnas till också när man själv inte kan acceptera det egna jaget, dels en frihet i att få lov att misslyckas - nåd är för mig den grundläggande existensen, bortom orden - att bara få finnas till och vara - och känna en upprättelse i det.” [Kristian Lundberg]

Först hade jag tänkt mig en längre utläggning. Men det gick inte. Jag fastnade. Men det har inte med antalet ord att göra. När jag satt ned och samtalade med Olov Andersson och Torbjörn Weinesjö på tu man hand så kom jag fram till att det är både så svårt och så enkelt att greppa!
Men det viktigaste äger rum när vi är

Tack till Olov, Torbjörn och Kristian för era bidrag!
Olov och Torbjörn spelar båda i rockbanden Grand Stand och Veni Domine.
Kristian är författare/poet till bland annat böckerna Yarden, Och allt ska vara kärlek, Den som inte talar är död, m.fl. 

Text: Jonas Persson


Foto: Jonas Persson




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar