lördag 19 april 2014

Balladen om en bruten näsa. [boktips]


 
"Geir försöker resa sig.
­– Hjälp mig då. Har blivit stel i kroppen.
Jag tar Geir under armen, tappar balansen och håller nästan på att ramla över honom. Till slut lyckas jag få honom på benen. Geir svajar lite.
– Jag vet inte vad jag ska säga, börjar jag och ser på påsen.
– Du behöver inte säga så mycket. Men tack är fint.
– Tack.
– Nöjet är helt på min sida, Bart. Bli inte som jag.
– Det lovar jag.
Han går ostadigt genom trapphuset.
– Vem var det där? Frågar mormor.
Jag har inte tänkt på det förrän nu, men det finns bara ett sätt att beskriva Geir på.
– Jag tror han är min bästa vän."











Utdraget här ovan är från boken ”Balladen om en bruten nästa” av Arne Svingen
Utgiven av Bonnier Carlsen.
Originaltiteln är "Sangen om en brukket nese". Översättning av Sofia Nordin.
Den fick norska kulturdepartementets litteraturpris för bästa barn- och ungdomsbok 2012.
Och ja, den är så bra! Det handlar om riktigt utanförskap (inget modeord från svenska politiker), isolering, ensamhet, mod och längtan. Arne Svingen vågar här berätta om Bart, snart tretton, som bor med sin mamma i en väldigt liten enrummare i Oslo. Mamman jobbar inte och dricker för mycket. Bart berättar inte i skolan var han bor och hur han har det. Han ljuger. Han ljuger för mormor, för mannen som ska stänga av elektriciteten för att de inte har betalat räkningarna, för den konstiga mannen som knackar på och absolut måste in i deras lägenhet. Men trots att livet är hårt så ser Bart positivt på tillvaron. Det kan alltid bli bättre. Hans mamma vill att han ska träna boxning, så att han kan försvara sig. Även fast han inte är förtjust i boxning så går han dit. För sin mammas skull.
Den stora handlingen i boken är om hans växande vänskap och sympati med olika individer. Framför allt gentemot sin klasskompis Ada, som kommer från de proprare delarna av stan, samt att Bart är en hejare på att sjunga. Men han sjunger bara själv, instängd på sin toalett. Han berättar aldrig för någon… Men… Ja, ni kan kanske lista ut att det inte blir riktigt som han tänker sig.

Detta är en oerhört fin kärleksförklaring till de mest värnlösa i samhället. En berättelse som visar på andra sorters liv. Om livsvillkor som på inga villkor är lätta, men som ändå rymmer mycket kärlek och drömmar! Som vuxen ska du läsa denna bok! Som 11-åring och uppåt ska du läsa denna bok, eller få den läst för dig!

 

 "Jag vet att jag borde ha legat här och tänkt: Yes, idag är det min födelsedag. Nu är jag officiellt tonåring. Men allt som surrar runt i huvudet är en konstig blandning av mamma, Ada, Geir, smärta och folk på skolan med hårda knytnävar.
Jippie..."
Text: Jonas Persson
Citaten är från boken Balladen om en bruten näsa. Av: Arne Svingen
Omslagsillustration av Marcus Olsson
 


2 kommentarer: